Insändare, Utbildning

Slopat inkomsttak för studerande skapar bättre ekonomiska möjligheter att studera

Marcus Måtar (Obs) undrar i en upprörd insändare om högerpartierna vill ge bidrag åt alla? Frågan är märklig då den kommer från en företrädare för ett högerparti(?) som ingår i regeringen och som borde ha stenkoll på regeringsprogrammet. I stället för att ta ett rejält steg vänsterut och i säng med den socialdemokratiska oppositionen. Jo, där har Måtar rätt; man kan lugnt kan konstatera att världen är upp och ner.

Som ett av de nämnda och berörda högerpartierna vill vi moderater reda ut begreppen. Frågan gäller slopandet av inkomsttaket för studerande, en av de frågor vi moderater gick till val med och som nu behandlas i enlighet med det regeringsprogram som även Obs alltså varit med och jobbat fram.

Frågan är både ideologisk och praktisk. Vi, som högerparti, anser att det skall löna sig att stå på egna ekonomiska ben genom eget arbete. Vi skall alla vara med och bidra till den gemensamma välfärden på de sätt man kan. Det arbete som utförs skall dra in skattepengar, inte vara svartjobb som bara ljusskygga arbetsgivare tjänar på.

Det här är viktiga signaler vi måste skicka till våra ungdomar. Och vi måste självfallet se till att möjligheterna finns. Inte minst genom att minska på dyr onödig byråkrati som enbart har till uppgift att detaljstyra oss medborgare.

Dagens system där våra unga aktivt uppmanas att leva på sina föräldrar, där föräldrarnas inkomster påverkar studiebidragen, där man tvingas ta stora lån för att få en examen, där man bestraffas för arbete, är kontraproduktiv vänsterpolitik som enbart lär våra unga att bidrag och svartjobb är bättre än arbete.

Ett system som också sannolikt är roten till en hel del av den stress de unga upplever idag, känslan av att sitta fast i ett ekonomiskt beroende man inte kan påverka. Är detta verkligen något som Obunden Samling vill vara med och cementera?

Men ungas möjlighet till arbete under sina studier handlar inte enbart om lite extra klirr i den egna kassan, utan är också en viktig komponent i samhällsapparaten genom möjligheten att få tag i tillfällig arbetskraft till företagen och de olika samhällsinstitutionerna. Vilket är en stor win-win då de unga samtidigt förutom lönen får viktig arbetspraktik och snabbare kan slussas ut i arbetslivet efter avslutade studier.

Måtar blandar ihop studier med arbetslöshet och pension till en konstig soppa. Ålderspension har inget inkomsttak, om man jobbar så tjänar man tom in ny pension. Som arbetslös är målet att komma tillbaka in i arbetslivet igen så snabbt som möjligt med stöd av ett tillfälligt socialt skyddsnät under den tiden.

Studier och studieekonomi är däremot ett mer långsiktigt projekt där vi investerar i våra ungas och vårt samhälles framtid. Om de kan göra detta med delvis eget intjänat arbete, till en kostnad som är försumbar i vår samhällsekonomi men kännbar i den egna tunna plånboken och självkänslan, då har vi uppnått ett viktigt delmål i sig.

Jämför gärna med en annan viktig framtidsinvestering, barnbidraget, menar du Måtar att vi skall ha inkomsttak på det också?

Myten om bortskämda rikemansungar, med tillgång till höginkomstjobb och som utnyttjar bidragssystemet, är bara tröttsam vänsterretorik som studerande ålänningar knappast känner igen i sin vardag. Den ekonomiska verkligheten för våra studerande är tvärt om ingen dans på rosor och vi behöver göra allt vi kan för att hjälpa dem på vägen.

Vad är bättre än att stå på litet mer egna oberoende ekonomiska ben?! Det, bästa Marcus Måtar, är vad högerpolitik verkligen handlar om!