Erik Schütten
Ekonomi, Insändare, Skattegränsen

Stora förändringar på gång som påverkar det åländska samhället

Tallink Silja flyttar två av sina fartyg till Holland, Viking Line säljer ett, Finnlines lägger däremot in två av sina nya stora fartyg på Åland nästa år. Tallink Silja liksom Viking Line har svårt att få ekonomin att gå ihop trots statsstöd, medan Finnlines siffror pekar uppåt utan statsstöd. Det finns stora skäl för oss ålänningar att vara uppmärksamma på det som sker just nu.

Den främsta olikheten mellan Tallink Silja/Viking Line och Finnlines är vilka segment respektive rederi jobbar inom. Tallink Silja/Viking Line satsar fortsättningsvis på nöjeskryssningar medan Finnlines riktar in sig på nyttotrafik, ett av deras fartyg har grovt räknat samma fraktkapacitet som fyra Tallink/Viking fartyg tillsammans. Nöjeskryssningar vilar tungt på tax-free medan nyttotrafiken tar in pengarna från frakten.

Med dessa kalla, nästan övertydliga, fakta på bordet så måste vi nog konstatera att konceptet med nöjeskryssningar är förlegat och att trafiken på Åland just nu upplever en stor förändring där fokus i stället flyttats till nyttotrafik. Det här får konsekvenser också för det åländska samhället.

På minussidan har vi ett stort åländskt rederi som är en mycket viktig del av den åländska ekonomiska motorn men envist biter sig fast i ett förlegat koncept. På plussidan finns för oss ålänningar nya möjligheter till den nyttotrafik till och från Åland som vi egentligen(!) behöver, utan behovet av en dyr och byråkratisk skattegräns som allvarligt bromsar den landbaserade näringsverksamheten och skapar stora praktiska problem för befolkningen. Och som faktiskt liknar den gisslansituation som framför allt Tyskland upplever med den ryska gasen.

För Viking Line (och även Eckerö Linjen) gäller nu att äntligen inse att det blåser nya vindar på Östersjön och ge sig in i kampen med, till en början inchartrade, RoPax fartyg och samma koncept som Finnlines. Börja gärna med ”ålandsbussen” till Kapellskär som sannolikt då blir lönsam. Och förbered er på en eventuell framtid utan tax-free.

Ja, det är självklart hårda bud med krav på stora kostsamma omställningar för berörda rederier att anpassa sig till den nya situationen. Men det är så i all affärsverksamhet; den som inte kan och förstår att hänga med i utvecklingen går, oavsett storlek, under. Och i dagens globala ekonomi är det även agilitet med mycket snabba fötter som gäller. Kanske det nu till och med skapas ett nytt utrymme för andra lokala aktörer som har lång erfarenhet av RoRo?

Också vi politiker behöver rusta oss och ha beredskap för de förändringar som kommer, både i bästa och värsta scenarion, och med visioner om hur det åländska samhället och näringslivet kan dra nytta av de nya möjligheter som dyker upp på spelplanen. Det är dags att lyfta blicken från den eviga kortsynta politiska rundgången i skärgårdstrafiken och kommunreformerna, och inse att den stora världen runtomkring oss just här och nu är i förändring på ett sätt som påverkar vårt samhälle i grunden. Vi har inte råd att fumla bort det här med.