Erik Schütten
Ett socialt starkt Åland, Insändare

Vi måste ha modet att ställa rätt frågor om de ungas dåliga mående

Om vi aktivt skapar ett samhälle fyllt av ångest och konflikt, hur skall vi då undvika att våra barn och unga påverkas och mår dåligt av det? Frågan är relevant men ingen verkar ha modet att ställa den. Det är lättare att i stället skylla på en mängd andra saker, hitta på ”lösningar” till dem och förvånas över att inget verkar fungera.

Våra barns och ungas trygghet och välmående skapas genom en trygg miljö i hemmet, på dagis, i skolan och ute bland kompisarna. Det är vi vuxna som har skyldigheten och möjligheten att fixa detta; som föräldrar med huvudansvaret över barnen, som närstående och samhälle som stöttar föräldrarna, och som dagis- och skolpersonal som får de resurser de behöver.

Det är svårt att bortse från det faktum att våra ungas ökande dåliga mående sammanfaller med den klimatångest som präglat vårt samhälle de senaste 20 åren. Vi ”måste” känna skam över det mesta av vår vardag, allt från att tanka bilen till att äta kött och dricka riktig mjölk. Och vi ”måste” självfallet ”utbilda” våra barn att bete sig likadant.

Problemet är att om vi vuxna känner oss otrygga, så gör våra barn det också. Och medan vi vuxna kanske kan känna att vi kan påverka, så inser våra barn att de faktiskt inte kan påverka särskilt mycket, vilket i sig skapar ytterligare ångest. Miljörörelsen jublade över ”Greta Thunberg effekten”, kanske var den bra för miljöarbetet, men definitivt inte för våra barn och unga.

Och så kom pandemin och ångesten med den. I stället för att med gemensamma krafter försöka mildra effekterna så skapade vi vuxna alienation genom panikartade nedstängningar och restriktioner, och vaccinskräck på grund av ren dumhet. Tror någon, på fullt allvar, att detta inte påverkar våra barns och ungas trygghet och välmående?!

Nästa steg i den nedåtgående spiralen är självfallet kriget i Ukraina som rapporteras ofta och gärna i våra media på bästa barnprogramstid. Men som också för med sig stigande priser som gör en redan pressad familjeekonomi ännu tuffare att få att gå ihop. Vilket medför att föräldrarna måste jobba mera, vilket genererar mer stress och längre dagar för alla.

Börjar det inte bli dags att stanna upp, ta ett djupt andetag, och börja rätta till de verkliga misstagen?! Ja, vi har problem med miljön, pandemier och krig. Men vi kan definitivt hantera dem på ett mer vuxet sätt i vår vardag med målet att skapa en tryggare miljö för våra barn och unga.

Vi måste börja lyfta fram de goda exemplen i stället för förbuden, tex att lokalproducerat och glada djur som barnen kan träffa är bra för miljön i stället för att tvinga ungarna att dricka havredryck för att lindra sin miljöskam. Vi kan minska byråkratin och skatter och lägga de pengarna på att i stället minska kostnadstrycket. Vi kan öka flexibiliteten i arbetslivet så att familjepuzzlet blir enklare att få ihop. Vi kan faktiskt göra en massa bra saker om vi släpper vår vuxenångest, tänker till litet och vågar göra litet annorlunda.